halsobyran nyhetsbrev

Basal hjärt- & lungräddning

Om man hittar en medvetslös person, alltså en person som inte reagerar på tilltal, lätt skakning i axlarna och liknande, ska man genast känna efter om personen andas och har puls. Man lägger örat intill personens mun och näsa och lyssnar efter andningsljud. Pulsen känner man lättast på halsen i dessa situationer. Om personen har puls och andas normalt läggs han eller hon i stabilt sidoläge. Man ska omedelbart larma ambulans och stanna kvar på platsen tills den kommer.

Vid andnings- och hjärtstopp påbörjas basal hjärt- & lungräddning genom att man utför följande moment:

  • Man lägger personen på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel på golvet eller marken.
  • Man lossar hårt sittande kläder vid halsen och midjan.
  • Man ska försäkra sig om att det inte finns några lösa föremål, tandproteser eller uppkräkt maginnehåll i munnen.
  • Man böjer personens huvud bakåt samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt. Om man misstänker att personen kan ha skadat nacken, till exempel vid ett fall från hög höjd, ska nacken röras så lite som möjligt.
  • För att blåsa in luft formar man sina egna läppar så att de sluter tätt kring personens mun. Om det är ett litet barn formar man läpparna över både mun och näsa.
  • Man tar ett djupt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under cirka två sekunder tills bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två inblåsningar efter varandra. Mellan inblåsningarna tar man ett djupt andetag.
  • Därefter placerar man händerna på rätt plats för att göra bröstkompressioner. Man ska följa de båda revbensbågarna tills de möts och sedan placera båda handlovarna ovanpå varandra två fin gerbredder upp från det ställe där revbenen förenas.
  • Man trycker ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka armar, så pass att man känner att bröstkorgen trycks ihop och att revbenen fjädrar. Man upprepar kompressionerna med en ungefärlig hastighet på 100 gånger per minut.
  • Man ska växla mellan att ge mun mot mun-andning och göra bröstkompressioner genom att man först gör två inblåsningar och sedan femton börstkompressioner, och så vidare.

Luftvägen hålls fri
Vid avancerad hjärt- & lungräddning ges konstgjord andning sedan mun och svalg sugits rena med hjälp av sugutrustning. En andningsmask hålls tätt över mun och näsa, och luft eller helst ren syrgas blåses in med hjälp av en andningsblåsa. För att undvika att tungan faller bakåt och hindrar den fria luftvägen kan en så kallad svalgtub stoppas ned i svalget. Det är ett kort, böjt plaströr som håller tungan på plats.

En narkosläkare eller narkossköterska kan också stoppa ned en så kallad endotrachealtub, ett lite längre plaströr, i luftstrupen med hjälp av ett instrument som kallas laryngoskop. Långt ner på tuben finns en liten ballong som blåses upp och tätar mot luftstrupens vägg. Tuben tejpas fast i mungipan och kopplas till en andningsblåsa med syrgas. Den konstgjorda andningen blir effektivast om man fått en tub. Dessutom hindrar tuben att maginnehåll, som kanske kommer upp under behandlingen, rinner ned i lungorna. Om man fått en tub kan inblåsningar och bröstkompressioner ske samtidigt.

Samtidigt med hjärt- & lungräddningen påbörjas även behandling av det tillstånd som orsakat hjärt- eller andningsstoppet.

Hjärtverksamheten
Övervakningsutrustning används för att se om hjärtat börjar slå igen och om hjärtslagen i så fall är normala. Hjärt-lungräddningen fortsätter så länge hjärtat inte slår av sig självt.

Kammarflimmer är ett livshotande tillstånd som måste behandlas med en eller flera elstötar, defibrillering. En defibrillator är en apparat som ger elstötar med förutbestämd energimängd. Efter varje elstöt kontrolleras hur hjärtslagen ser ut på övervakningsskärmen och om behandlingen ska upprepas och kombineras med hjärt-lungräddning och läkemedel. Vid kammarflimmer är defibrillering den botande behandlingen och prioriteras därför framför andra åtgärder.

Defibrillatorer även utanför sjukhus
Idag håller så kallade halvautomatiska, användarvänliga defibrillatorer på att spridas både på och utanför sjukhus.

Att använda en sådan apparat kräver tre till fyra timmars utbildning, men ingen sjukvårdsutbildning. Användaren följer de råd apparaten ger när den väl är ansluten till en person med hjärtstopp. Lämpliga målgrupper för denna nya typ av hjälpmedel i kombination med hjärt-lungräddning är till exempel personal inom deltidsbrandkårer, rederier, flygbolag, hotell, badhus och vid större idrottsevenemang.

Även läkemedel används
Vid avancerad hjärt-lungräddning används dessutom läkemedel. Genom en kanyl i ett blodkärl får man läkemedel som ska hjälpa hjärtat att komma igång igen samt höja blodtrycket. Adrenalin och atropin är sådana läkemedel. När andning och cirkulation inte fungerar normalt blir blodet surt. Man kan därför även få dropp som normaliserar surheten. Effekten kontrolleras med hjälp av ett blodprov.

Finns ingen tidsgräns
Hjärt- & lungräddningen fortsätter tills andning och cirkulation kommit igång igen. Om hjärtslagen inte skulle komma igång trots upprepade behandlingsförsök får en läkare till slut göra en bedömning om behandlingen ska fortsätta eller inte. Det finns ingen allmängiltig tidsgräns för hur länge behandlingen ska fortsätta, utan läkaren gör en individuell bedömning. I vissa fall kan det gå att akut lägga in en pacemaker, en liten dosa som ger impulser till hjärtat och på så sätt får igång dess slag.

Om hjärtat kommer igång, men inte andningen, får man vårdas i respirator en tid på en intensivvårdsavdelning.

Revben kan skadas
Under hjärt-lungräddning händer det ibland att ett eller flera revben skadas. Speciellt hos äldre kan revbenen vara ganska sköra och därför brytas mycket lätt. De läker igen av sig själva inom en till två månader, men det gör ont att andas djupt medan läkningen pågår.

Om inblåsningar görs för snabbt och kraftigt till någon som inte fått en skyddande tub i luftröret finns det risk för att maginnehåll pressas upp och rinner ned i lungorna. Detta kan orsaka en allvarlig lunginflammation efteråt.

Behandlingsresultatet varierar
Resultatet av behandlingen beror till allra största delen på hur snabbt den påbörjas. Det är framför allt bristen på syre som kan ge allvarliga följder om det inte åtgärdas snabbt. Även om hjärta och andning kommer igång igen finns det risk för att bestående hjärnskador har hunnit utvecklas. Vid samtidig nedkylning är tidsfristen något längre.

Orsaken till hjärtstoppet spelar också roll. Om det är en liten infarkt som orsakat en elektrisk kortslutning i hjärtat kan den drabbade bli helt återställd och frisk. Om hjärtstoppet däremot beror på en stor hjärtinfarkt kan så mycket av hjärtmuskeln ha blivit förstörd att hjärtat inte kan fungera normalt igen även om behandlingen påbörjas snabbt. Är orsaken exempelvis en drunkningsolycka och behandlingen sätts igång snabbt kan man bli helt återställd.

Även åldern spelar in. Yngre personer har större chans att klara sig än äldre.

Vid vissa situationer ges inte behandlingen
Det finns vissa situationer då hjärt- & lungräddning inte ges. Det kan till exempel vara en mycket allvarligt sjuk eller döende patient där patienten själv och anhöriga har frånsagt sig livsuppehållande åtgärder.

Omtumlande upplevelse
Eftersom man är medvetslös om man behöver få hjärt-lungräddning upplever man inget obehag av själva behandlingen. Däremot kan vetskapen om att man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår, och man kan behöva hjälp att efteråt bearbeta det som man varit med om. Även livräddaren kan behöva någon att prata med efter sin hjälpinsats, till exempel kan man kontakta ambulanspersonalen vid ett senare tillfälle.

TELEFON: 063-12 06 00
070-689 79 73

ADRESS: Residensgränd 20A
831 31 Östersund
MAIL: info@halsobyran.nu